För många svenska skidåkare är första söndagen i mars årets viktigaste skiddag. Så även för Daniel Tynell. Men när motionärerna kämpar för att ta sig i mål, för att pressa tiden med en halvtimme eller en timme kämpar Daniel för att vinna. Han har vunnit två gånger (-02 och -06), och i år satsar han på att vara först över mållinjen igen. Men vägen dit är lång. 8,9 mil närmare bestämt. Och det är full fart från början som gäller.
– Första backen är viktig. Då är det blodsmak i munnen och bara att bita ihop och köra på, säger Daniel som märker om han är i bra form redan efter tre-fyra minuters åkning.
För Daniel, som är bäst på stakåkning, är backarna jobbigast. Oftast är det där någon försöker rycka och då gäller det att vara med. Annars går tåget. Han berättar att det är svårt att ha någon exakt plan före loppet.
– Jag försöker ligga bakom och låta någon annan dra. Ska jag vara i täten då är det högsta fart som gäller. Åkarna i täten pratar med varandra i början, men ju närmare Mora desto mindre snack. Så klart, den luft som finns måste ju användas till annat då. De sista två milen, från Hökberg till Mora, är det mycket stakåkning och många är trötta.
Då är det ett gyllene läge för Daniel, om han har lyckats bita ihop och hängt med dit. Han berättar att känslan under loppet varierar upp och ner.
– Det gäller att bita ihop i svackorna, både för oss i täten och för åkarna lite längre bak. Alla Vasaloppsåkare får någon svacka, det måste man vara beredd på.
Att fylla på med energi är en annan viktig sak. Daniel har aldrig druckit vid någon av loppets vätskestationer, men han dricker massor ändå. Han har en hel stab som servar honom, 35 personer närmare bestämt, som står utspridda med fyra-fem kilometers mellanrum. Allt för att han ska ha tillräckligt med energi ända in över mållinjen.
När Daniel vann för två år sedan,slog han Jerry Ahlin i en spurtduell.
– Jag såg hans skidspetsar på upploppet och då var det bara att köra järnet.
Stenhård spurtduell efter nästan nio mils åkning, det ni!
Artikeln hittar ni här!
torsdag 15 januari 2009
Utrustning och Vallnings-guide
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning
2 Utrustning
3 Vallor
4 Snötyper
5 Preparering av nya skidor
6 Glidvallning
7 Fästvallning
8 Rengöring
1. Inledning
Skidor är utrustning som behöver kontinuerligt underhåll för att fungera optimalt. Inte ens den bästa skidutrustningen klarar sig utan regelbundet underhåll - vallning. Klassisk längdskidåkning kräver fästvallning. Har man inte fäste kan man inte åka skidor, och därför är fästvallning ett nödvändigt moment som ibland kan vara lite besvärligt. Grunderna för fästvallning är dock lätt att lära sig. Med praktik utvecklar man sitt kunnande. Om man ska behärska tävlingsvallning fordras det att man följer de senaste trenderna och är beredd att förnya sig, både i teori och praktik.
Då man tog steget från träskidor till belagsskidor trodde man att ingen glidvallning skulle behövas. Mycket snart konstaterades, att detta var en missuppfattning och hur viktigt glidvallningen egentligen är. När plastskidan gjorde sitt intåg i längdsporten startade en explosionsartad utveckling av vallor, framförallt av glidparaffiner. Skidor, skor, stavar, bindning, dräkter, spår och skidteknik har gått framåt inte minst när den fria tekniken tog fart i mitten av 80-talet. Det blir allt viktigare att den aktive själv sätter sig in i och tar ansvar för material och vallning i och med den snabba utvecklingstakten. Man måste vara duktig på både åka och valla skidor om man ska bli en vinnare. Våga prova olika vallor på träningar, testglid, ändra längd på spann etc. Lär känna din egen utrustning!
2. Utrustning
Skidor
Det finns två typer av längdskidor, en för fristil (skate) och en för den vanliga klassiska åkningen. Det viktigaste för att du ska lyckas med vallningen är att skidan passar dig. Vad är det då som avgör det?
1. Det viktigaste är din vikt
2. Hur van skidåkare du är
3. Din längd
En skida har två glidytor och ett spann på mitten. Den optimala spannkurvan skall vara från hälen och cirka 50-70 cm framåt. Ju längre spann framåt desto lättare är det att få fäste. I skidans spann lägger man fästvallan och på glidytorna värmer man in glidvallan (glidern). Tanken med spannet är att när man står på båda fötterna, så har inte spannet (där fästvallan sitter) kontakt med snön, och därför bromsas inte farten. När du flyttar över tyngden på ett ben trycks skidan ihop så fästvallan kommer i kontakt med snön och du får fäste. Det är därför viktigt att skidorna passar dig. Är skidorna för mjuka, så glider dom dåligt och fästvallan slits bort. Hårda skidor orkar du inte trycka ner, så fästfallan kommer ej i kontakt med snön och du får bakhalt.
En van skidåkare har bättre teknik och är starkare, så han klarar att åka på hårdare skidor än en nybörjare, fast de väger precis lika mycket. När du väljer längden på skidan är det viktigare vad du väger än hur lång du är. En kort person som väger mycket tvingas att ta längre skidor än önskat, p.g.a. att han trampar ner skidan. Ju längre skidan är desto mer kraft behövs det för att trampa ner den. Det finns nu två typer av spann, box och cap. Cap-skidan har den nyaste tekniken och ger ett långt och bättre framspann. För att minimera risken att få ett par skidor som inte passar dig, gå till en sporthandlare som åker eller har åkt längdskidor. Ifall du får tag på skidor som inte passar dig, kvittar det hur du än vallar, så kommer skidorna aldrig att gå bra.
Skidor eller rättare sagt belagen är som ostar. De mår inte bra av att stå oskyddade, för ytan torkar och då förlorar belaget sin uppsugningsförmåga och fungerar sämre. Därför ska du be att få skidorna stenslipade, eftersom de har stått obehandlade först i lager och sedan i affären. Nytt och friskt belag kommer fram, det blir plant och får en struktur. Det kostar drygt 200 kr men det är det värt.
Ungefärliga längder:
Klassisk: Ca 20-30 cm över kroppslängd.
Skate: Ca 10-20 cm över kroppslängd.
Stavar
Många som köper stavar stirrar sig blinda på stavarnas vikt. Välj hellre en stav som ger en skön pendel, det innebär att staven ska rör sig fram och tillbaka på ett balanserat sätt. Det har också betydelse vilken stavtyp man köper. Numera håller kolfiberstavar minst lika bra som aluminium eftersom nya tillverkningsmetoder används.
Klassisk: Ungdom 30-35 cm under kroppslängd.
Junior 30 cm under kroppslängd.
Skate: 5-10 cm längre än i klassisk teknik.
Kläder
Det stora misstaget de flesta motionärer gör att ha för tjocka kläder på sig när dom tränar. Efter ett tag suger kläderna åt sig svett och blir tunga och kalla. Flerskiktsprincipen bör tillämpas vilket menas att man klär sig i tunna lager och ju fler lager desto kallare det är. På det sättet blir luften mellan klädlagren uppvärmda och du slipper frysa. Använd kläder som släpper igenom fukt, t ex Crafts funktionskläder.
3. Vallning
Utrustning
Vallaställ, vallabox, värmebygel (strykjärn), vallaväck, papper, plastsickel, stålsickel, vallakloss, gasollampa, paraffiner, burkvalla, klistervalla, fiberduk (för rengöring och polering), borstar (hård nylon för vanlig paraffin, mjuk nylon för pulver och fluorkloss) + övrigt lull lull.
Basuppsättning valla vid start:
Burkvallor: Toko grundvax, Rode Gul, Swix violett extra, Swix violett, Swix blå extra,
Rode grön -4 -10
Glidvallor: Toko Gul, Swix lila, Rex blå, Toko nordlight, (Toko streamline)
Klister: Swix violett special, Start universial, Rode rossa
Basuppsättningen kostar ca 800;- (Exkl. fluorklotsen)
Glidvalla
Glider, också kallad glidvalla och paraffin, används för att minska friktionen mellan skida och snö. Vid klassisk åkning använder man gliders på glidytorna, medan när man åker fristil glidar man under hela skidan. Gliders värms in i skidans belag och överskottet sicklas respektive borstas bort. När det är bra ska man kunna dra nageln på belaget utan att något lossnar.
Det finns en djungel av olika glidvallor i prisklasser från 30 kr till 1000 kr. Det som påverkar priset är andelen flour i vallan, hög andel = högt pris. Flour reagerar inte med något och stöter därför ifrån sig vatten och smuts. Mycket smuts i glidern försämrar glidet, så på långlopp då skidorna utsätts för mycket är det en fördel med flourgliders. För en motionär som åker ett par varv på elljusspåret duger det med vanliga gliders.
Glidparaffiner kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Mjuka paraffiner
2. Hårda paraffiner
3. Pulvervallor/Fluorcarboner
1 - Mjuka paraffiner
Dessa paraffiner är mjuka i sin konsistens och lämpar sig bäst för varmt före. Vid extrem varm och våt snö kan sådana paraffiner vara lika bra och enstaka gånger bättre än pulvervalla/fluorcarboner.
2 - Hårda paraffiner
Dessa paraffiner är hårda i sin konsistens och lämpar sig bäst för kallföre från -2 till -20 grader. Paraffinerna har hög smältpunkt så det är därför viktigt att hålla bygeln i rörelse hela tiden så att inte belaget tar skada (blir blåsor).
3 - Pulvervallor/Fluorcarboner
Pulvervallan kännetecknas bäst på det höga priset. I vissa fören är det ingen tvivel att sådana vallor är överlägsen allt annat. Det optimala området för fluorcarboner ligger mellan + 4 till - 2 grader och med hög luftfuktighet (78 % >)
Blandningar mellan olika paraffiner kan i bland gå bättre än oblandad paraffin. Blandar man däremot på måfå är chansen att man får sämre resultat än vid bruk av bara ett paraffin. Tänk på att varje paraffin är en mix av av olika råvaror. Detta är framtestat av fabrikanten till att gå bäst i det före som står angivet på förpackningen.
Kallvalla
Kallvalla eller också kallad burkvalla är en fästvalla och används på ny- och finkornig snö. När det är kallt ska man välja en hård burkvalla och ju varmare det blir desto mjukare och klibbigare valla behöver du. Det finns tre olika prisklasser att välja på: högflour, lågflour och vanlig burkvalla. Precis som gliders fungerar fästfallan sämre om den tar upp smuts. Därför har man börjat att tillsätta flour även till fästvallor. Flouret i sig ger inget fäste men förhindrar smutsupptagning och ifrysning. En frusen valla innehåller iskristaller och tappar därmed sin fästförmåga, eller så fastnar det en massa snö under skidorna så de blir hopplösa att åka på. Särskilt runt nollstrecket är det känsligt mellan för dåligt fäste och ifrysning och då kan det vara bra med en flourburk.
Den billigaste kategorin är den vanliga burkvallan, som inte innehåller något flour och har 30 år på nacken. Den fungerar alldeles utmärkt än och kostar runt 30 kronor. Lågfloursvallan som ligger på ungefär 80 kronor burken, minskar risken för ifrysning, men jag tycker även att fästet blir något sämre. Den dyraste sorten är högfloursburkarna, som kostar cirka 150 kronor och är i vissa fören bättre. Ett problem med dessa flourburkar är, att de inte fäster så bra som de vanliga på belaget, så slistyrkan blir sämre. Ta därför vanliga burkar i botten och avsluta med ytterlagret av en flourburk. Det blir både billigare och mer slitstarkt.
Klister
Klister är en fästvalla på tub som används på grovkornig snö, konstsnö och när det är mycket blött. När det är kallt ska man välja ett segare och hårdare klister och ju varmare det blir desto mjukare och klibbigare behövs. Det finns många som undviker att åka skidor när det är klisterföre bara för att det är så klabbigt. Men det är dumt, för är det någon gång man kan få skidorna att glida bra och ändå ha perfekt fäste, är när det är klisterföre. Klister finns i två olika prisklasser, med och utan flour. Precis som gliders fungerar klistret sämre om det tar upp smuts. Därför har man börjat att tillsätta flour även till fästvallor. Flouret i sig ger inget fäste, men förhindrar smutsupptagning och ifrysning. Ett fruset klister innehåller iskristaller och tappar därmed sin fästförmåga, eller så fastnar det snö under skidorna. Billigast är det vanliga klistret som inte innehåller något flour. Det fungerar alldeles utmärkt och kostar runt 50 kronor tuben. Flourklistret kostar cirka 150 kronor och är förhoppningsvis så mycket bättre, men själv är jag tveksam. Flourklister fäster lite sämre än de vanliga på belaget, så slistyrkan blir sämre. Därför kan det vara bra att börja med vanliga klister och avsluta med en flourtub.
4. Snötyper
Snön ändrar sig mycket beroende på väder och hur gammal den är. Därför kan du inte bara ta en burk ur vallalådan som stämmer med dagens temperatur och tro att den ska fungera. Ett tips är att först undersöka vad det är för snötyp. Man kan dela in snön i fyra olika sorter: nysnö, finkornig, grovkornig och konstsnö.
Nysnö
När det snöar blir det logiskt nysnö och den har vassa snöflingor. Snöflingan ser ut som en stjärna men spetsarna bryts ner, så efter ett par dagar har den inte nysnöns egenskaper längre. Nysnö upplevs som kärv dvs ger dåligt glid. På nysnö är det burkvalla som gäller om det inte är extremt milt och blött, för då blir det klister. När det är nysnö är det som svårast att lyckas med vallningen, särskilt runt nollstrecket.
Finkornig snö
När nysnö har legat några dagar bryts spetsarna på snöflingorna ner och övergår till finkornig snö. Den upplevs nu inte så kärv och det fryser inte i vallan så lätt. Därför går det att använda lite mjukare burkvalla, än vid nysnö vid samma temperatur. På finkorning snö använder man sig av burkvalla, om det inte är mycket vått för då behövs ett mjukt klister.
Grovkornig snö
När det har varit kramsnö eller mildväder och sedan slår om och blir kallt, så fryser snön om. Nu omvandlas snöflingorna till små iskorn och kallas grovkornig snö. När det är minusgrader är snön hård och det är skare eller isföre. Då behövs det ett segt och slitstarkt klister för att få fäste. Vädret kan nu skifta mellan varmt och kallt, men snön förblir grovkornig ändå. Är snön mjuk och fuktig väljer du ett mjukt klister som t.ex. rött.
Konstsnö
Konstsnö tillverkas av snökanoner, men då måste det vara flera minusgrader. Den konstgjorda snön påminner mycket om den grovkorniga, för den består också av små iskorn, men är aggressivare. Det är bara när de tillverkar snö och temperaturen är ner mot -15°C, som det fungerar med burkvalla, annars är det bäst med klister. Konstsnön är aggressiv och sliter därmed bort vallan fortare än vanlig snö, men ju äldre den blir desto mer omvandlas den till grovkornig snö.
5. Preparering av nya skidor
Grundprepareringen är helt avgörande för skidans framtida glidegenskaper. När man har skaffat sig ett nytt skidpar väntar därmed en viktig arbetsuppgift.
Tillvägagångssätt:
För att ta bort smuts som skidorna fått på sig under lagringen i affären gör så här:
1. Putsa först skidorna med ett mycket fint sandpapper och rengör därefter med
vallaväck (alternativt stenslipning). Efter rengöringen låt skidorna torka 10 till
15 minuter.
2. Smält på rikligt med mjuk paraffin, t.ex. fet Toko och håll det flytande i ca 1 minut.
Sickla sedan bort det flytande paraffinet med plastsickel.
3. Smält på mycket paraffin igen och håll det flytande i ca 1 minut. Låt det sedan
kyla ner sig i ca 15 minuter. Sickla och borsta med en hård nylonborste.
4. Gör punkt 3 en gång till.
5. Smält på ett hårt syntetiskt paraffin, t ex Rex blå. Låt paraffinet svalna i
rumstemperatur i ca 15 minuter. Sickla bort paraffinet med en plastsickel och
borsta därefter med en hård nylonborste.
6. Glidvallning
För att ta bort smuts som skidorna fått på sig under lagringen i affären gör så här:
Man skall säkerställa en ordentlig ventilation i vallningsutrymmen och använda andningsmask när man smälter och borstar fluorvallor. I vallningsutrymmen är det förbjudet att använda gasol eller öppen eld därför att vid höga temperaturer frigörs det farliga gaser från fluorvallor.
Tillvägagångssätt vanliga paraffiner:
1. Börja med att rengöra glidytorna med fiberduk.
2. Droppa sedan ut paraffinet, och värm ut det på hela glidytorna. Vid värmning av
fluorvallor skall höga temperaturer (över 150 grader) undvikas, det frigörs farliga
gaser vid höga temperaturer, speciellt från fluorpulvren.
3. Låt sedan skidan kallna minst 20 minuter.
4. Börja med att skrapa bort paraffinet på kanterna. Sickla sedan spåret. Efter det
sicklas belaget med en vanlig sickel eller isskrapa.
5. Borsta sedan skidan noga med en nylonborste. Ta sedan bort "dammet" med en
gammal nylonstrumpa eller rengöringspapper.
Tillvägagångssätt pulvervallor:
Det går inte att få fluorcarboner att fästa vid varje millimeter av belaget. Vissa punkter kommer att vara utan. Därför är det viktigt att att välja ett underlagsparaffin som passar till det aktuella föret.
1. Börja med att valla med hårda eller mjuka paraffiner enligt ovanstående
tillvägagångssätt.
2. Lägg sedan en sträng med pulver på varje sida om styrspåret. Stryk sedan ut
detta med en skidskrapa med taggar. Pulvret ska vara jämt fördelat på skidan.
3. Ha hög temperatur på värmebygeln, 110 - 120 grader. FAROZON! Vid 130 grader
smälter belaget. Sätt ner bygeln punktvis mot belaget. När man gör det rätt ser
man stjärnkristaller i luften ovanför belaget.
4. Låt skidan svalna i rumstemperatur i ca 15 minuter. Borsta därefter bort pulvret
med en mjuk nylonborste eller en speciell pulverborste.
Det går inte att få fluorcarboner att fästa vid varje millimeter av belaget. Vissa punkter kommer att vara utan. Därför är det viktigt att att välja ett underlagsparaffin som passar till det aktuella föret.
7. Fästvallning
Meningen med fästvallning är att bilda ett elastiskt skikt mellan skidan och snön. Vid frånskjutet trycks snökristallerna i fästvallan som sedan skall lossna omedelbart när glidfasen påbörjas. Snökristallerna får inte sjunka in för djupt i fästvallan, då lossnar de inte när glidfasen utan bryts av, vilket ger isfrysning av fästvallningen. För mjuk valla kommer att försämra glidet. Om vallan är för hård glider den bra men då kan inte snökristallerna ge avtryck i fästvallan och man tappar fästet. Den rätta fästvallan är precis tillräckligt elastisk så att snökristallerna kan ge avtryck i fästvallan och lossna så fort glidfasen påbörjas. Då kan man erhålla både fäste och glid. Med burkvallor kan man erhålla bättre glid än med klister, även vid mildare väder. Om man är tvungen att använda klister för att få fäste, är det bra om man låter skidorna svalna utomhus och därefter kan man täcka klistret med ett tunt lager av burkvalla för milt före (ev. gul).
Man kräver tre olika egenskaper från fästvallorna, som ofta är motsatser till varandra:
1. Elasticitet = fäste
2. Hårdhet = glidet
3. Seghet = hållbarhet
Man måste kompromissa ibland när man väljer mellan dessa egenskaper för att nå det bästa resultatet. Om man strävar efter hållbarhet måste man kanske bryta mot de andra egenskaperna.
Seghet kan förbättras med två olika metoder:
1. Man väljer en segare fästvalla (hållbarheten förbättras men glidet försämras)
2. Man använder två olika vallor tillsammans, hållbarheten förbättras men glidet
försämras)
Det understa lagret skall bestå av ett segt grundvax och överst en fästvalla enligt föret. Man måste ibland kompromissa när man väljer mellan dessa egenskaper för att nå bästa resultat. Om man strävar efter hållbarhet måste man kanske bryta mot de andra egenskaperna. Om man vill förbättra fästvallningens hållbarhet kan man under den ordinarie fästvallan lägga grundvax som fungerar som ett fästämne mellan fästvallan och belaget. Grundvaxets fästegenskaper är mycket bättre än för vanliga vallor.
Tillvägagångssätt burkvallor.
1. Börja med att rugga fästytan med ett sandpapper. Stryk sedan på vallan och
gnugga in den med klossen.
2. Om det är kallt och hårda spår som nöter på vallan mycket kan man värma in t ex
Toko Dibloc Basewax (grundvax) eller en kall valla som sedan får kallna.
3. Lägg på den utvalda fästvallan och jämna ut med en vallakloss.
Upprepa punkt 3 ett antal gånger.
Tillvägagångssätt klister
När man använder klister är fästzonen kortare än vid burkvallning.
1. Rugga fästzonen med sandpapper.
2. Värm klistertuben med varmluft eller gasolflaska. Ett varmt klister är lättare att
utjämna.
3. Lägg ut klister i fästzonen på båda sidorna om styrspåret.
4. Jämna ut med vallakloss eller med tummen.
5. Vid behov rengör styrspåret och skidsidorna.
6. Låt svalna utomhus.
8. Rengöring
Vallaväck är mycket bra att ta bort valla med, men du bör inte ta det på glidytorna. Om du använder vallaväck där försvinner även grundparaffinet och då måste du göra om det slitsamma arbetet att grunda. Det är fästvallan som du tar bort med vallaväck. Skvätta på lite på mitten av skidan och förflytta det med en klisterskrapa så det blir en film över hela fästvallan. Låt det verka en stund. Ta en klisterskrapan och skrapa bort vallan framifrån och till mitten och sedan bakifrån mot mitten. Tork torrt med en trasa eller papper. Om det blir lite kvar, ta då en trasan och dutta på lite vallaväck och torka bort resten. När du ska rengöra glidyterna använder du dig av varmglidermetoden. Du droppar på glider och värmer ut den, men du väntar inte tills den kallnar utan skrapar bort det med en plastsickel. Det går lättare med en mjuk glider, eftersom den inte stelnar så fort. Nu ska skidorna vara klara för att lägga på dagsaktuell glider. Ifall skidorna rengörs för sommarförvaring, lägg på ett skyddslager med ett mjukt paraffin, utan att sickla bort överskottet. Det lagret skyddar belaget mot uttorkning.
1 Inledning
2 Utrustning
3 Vallor
4 Snötyper
5 Preparering av nya skidor
6 Glidvallning
7 Fästvallning
8 Rengöring
1. Inledning
Skidor är utrustning som behöver kontinuerligt underhåll för att fungera optimalt. Inte ens den bästa skidutrustningen klarar sig utan regelbundet underhåll - vallning. Klassisk längdskidåkning kräver fästvallning. Har man inte fäste kan man inte åka skidor, och därför är fästvallning ett nödvändigt moment som ibland kan vara lite besvärligt. Grunderna för fästvallning är dock lätt att lära sig. Med praktik utvecklar man sitt kunnande. Om man ska behärska tävlingsvallning fordras det att man följer de senaste trenderna och är beredd att förnya sig, både i teori och praktik.
Då man tog steget från träskidor till belagsskidor trodde man att ingen glidvallning skulle behövas. Mycket snart konstaterades, att detta var en missuppfattning och hur viktigt glidvallningen egentligen är. När plastskidan gjorde sitt intåg i längdsporten startade en explosionsartad utveckling av vallor, framförallt av glidparaffiner. Skidor, skor, stavar, bindning, dräkter, spår och skidteknik har gått framåt inte minst när den fria tekniken tog fart i mitten av 80-talet. Det blir allt viktigare att den aktive själv sätter sig in i och tar ansvar för material och vallning i och med den snabba utvecklingstakten. Man måste vara duktig på både åka och valla skidor om man ska bli en vinnare. Våga prova olika vallor på träningar, testglid, ändra längd på spann etc. Lär känna din egen utrustning!
2. Utrustning
Skidor
Det finns två typer av längdskidor, en för fristil (skate) och en för den vanliga klassiska åkningen. Det viktigaste för att du ska lyckas med vallningen är att skidan passar dig. Vad är det då som avgör det?
1. Det viktigaste är din vikt
2. Hur van skidåkare du är
3. Din längd
En skida har två glidytor och ett spann på mitten. Den optimala spannkurvan skall vara från hälen och cirka 50-70 cm framåt. Ju längre spann framåt desto lättare är det att få fäste. I skidans spann lägger man fästvallan och på glidytorna värmer man in glidvallan (glidern). Tanken med spannet är att när man står på båda fötterna, så har inte spannet (där fästvallan sitter) kontakt med snön, och därför bromsas inte farten. När du flyttar över tyngden på ett ben trycks skidan ihop så fästvallan kommer i kontakt med snön och du får fäste. Det är därför viktigt att skidorna passar dig. Är skidorna för mjuka, så glider dom dåligt och fästvallan slits bort. Hårda skidor orkar du inte trycka ner, så fästfallan kommer ej i kontakt med snön och du får bakhalt.
En van skidåkare har bättre teknik och är starkare, så han klarar att åka på hårdare skidor än en nybörjare, fast de väger precis lika mycket. När du väljer längden på skidan är det viktigare vad du väger än hur lång du är. En kort person som väger mycket tvingas att ta längre skidor än önskat, p.g.a. att han trampar ner skidan. Ju längre skidan är desto mer kraft behövs det för att trampa ner den. Det finns nu två typer av spann, box och cap. Cap-skidan har den nyaste tekniken och ger ett långt och bättre framspann. För att minimera risken att få ett par skidor som inte passar dig, gå till en sporthandlare som åker eller har åkt längdskidor. Ifall du får tag på skidor som inte passar dig, kvittar det hur du än vallar, så kommer skidorna aldrig att gå bra.
Skidor eller rättare sagt belagen är som ostar. De mår inte bra av att stå oskyddade, för ytan torkar och då förlorar belaget sin uppsugningsförmåga och fungerar sämre. Därför ska du be att få skidorna stenslipade, eftersom de har stått obehandlade först i lager och sedan i affären. Nytt och friskt belag kommer fram, det blir plant och får en struktur. Det kostar drygt 200 kr men det är det värt.
Ungefärliga längder:
Klassisk: Ca 20-30 cm över kroppslängd.
Skate: Ca 10-20 cm över kroppslängd.
Stavar
Många som köper stavar stirrar sig blinda på stavarnas vikt. Välj hellre en stav som ger en skön pendel, det innebär att staven ska rör sig fram och tillbaka på ett balanserat sätt. Det har också betydelse vilken stavtyp man köper. Numera håller kolfiberstavar minst lika bra som aluminium eftersom nya tillverkningsmetoder används.
Klassisk: Ungdom 30-35 cm under kroppslängd.
Junior 30 cm under kroppslängd.
Skate: 5-10 cm längre än i klassisk teknik.
Kläder
Det stora misstaget de flesta motionärer gör att ha för tjocka kläder på sig när dom tränar. Efter ett tag suger kläderna åt sig svett och blir tunga och kalla. Flerskiktsprincipen bör tillämpas vilket menas att man klär sig i tunna lager och ju fler lager desto kallare det är. På det sättet blir luften mellan klädlagren uppvärmda och du slipper frysa. Använd kläder som släpper igenom fukt, t ex Crafts funktionskläder.
3. Vallning
Utrustning
Vallaställ, vallabox, värmebygel (strykjärn), vallaväck, papper, plastsickel, stålsickel, vallakloss, gasollampa, paraffiner, burkvalla, klistervalla, fiberduk (för rengöring och polering), borstar (hård nylon för vanlig paraffin, mjuk nylon för pulver och fluorkloss) + övrigt lull lull.
Basuppsättning valla vid start:
Burkvallor: Toko grundvax, Rode Gul, Swix violett extra, Swix violett, Swix blå extra,
Rode grön -4 -10
Glidvallor: Toko Gul, Swix lila, Rex blå, Toko nordlight, (Toko streamline)
Klister: Swix violett special, Start universial, Rode rossa
Basuppsättningen kostar ca 800;- (Exkl. fluorklotsen)
Glidvalla
Glider, också kallad glidvalla och paraffin, används för att minska friktionen mellan skida och snö. Vid klassisk åkning använder man gliders på glidytorna, medan när man åker fristil glidar man under hela skidan. Gliders värms in i skidans belag och överskottet sicklas respektive borstas bort. När det är bra ska man kunna dra nageln på belaget utan att något lossnar.
Det finns en djungel av olika glidvallor i prisklasser från 30 kr till 1000 kr. Det som påverkar priset är andelen flour i vallan, hög andel = högt pris. Flour reagerar inte med något och stöter därför ifrån sig vatten och smuts. Mycket smuts i glidern försämrar glidet, så på långlopp då skidorna utsätts för mycket är det en fördel med flourgliders. För en motionär som åker ett par varv på elljusspåret duger det med vanliga gliders.
Glidparaffiner kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Mjuka paraffiner
2. Hårda paraffiner
3. Pulvervallor/Fluorcarboner
1 - Mjuka paraffiner
Dessa paraffiner är mjuka i sin konsistens och lämpar sig bäst för varmt före. Vid extrem varm och våt snö kan sådana paraffiner vara lika bra och enstaka gånger bättre än pulvervalla/fluorcarboner.
2 - Hårda paraffiner
Dessa paraffiner är hårda i sin konsistens och lämpar sig bäst för kallföre från -2 till -20 grader. Paraffinerna har hög smältpunkt så det är därför viktigt att hålla bygeln i rörelse hela tiden så att inte belaget tar skada (blir blåsor).
3 - Pulvervallor/Fluorcarboner
Pulvervallan kännetecknas bäst på det höga priset. I vissa fören är det ingen tvivel att sådana vallor är överlägsen allt annat. Det optimala området för fluorcarboner ligger mellan + 4 till - 2 grader och med hög luftfuktighet (78 % >)
Blandningar mellan olika paraffiner kan i bland gå bättre än oblandad paraffin. Blandar man däremot på måfå är chansen att man får sämre resultat än vid bruk av bara ett paraffin. Tänk på att varje paraffin är en mix av av olika råvaror. Detta är framtestat av fabrikanten till att gå bäst i det före som står angivet på förpackningen.
Kallvalla
Kallvalla eller också kallad burkvalla är en fästvalla och används på ny- och finkornig snö. När det är kallt ska man välja en hård burkvalla och ju varmare det blir desto mjukare och klibbigare valla behöver du. Det finns tre olika prisklasser att välja på: högflour, lågflour och vanlig burkvalla. Precis som gliders fungerar fästfallan sämre om den tar upp smuts. Därför har man börjat att tillsätta flour även till fästvallor. Flouret i sig ger inget fäste men förhindrar smutsupptagning och ifrysning. En frusen valla innehåller iskristaller och tappar därmed sin fästförmåga, eller så fastnar det en massa snö under skidorna så de blir hopplösa att åka på. Särskilt runt nollstrecket är det känsligt mellan för dåligt fäste och ifrysning och då kan det vara bra med en flourburk.
Den billigaste kategorin är den vanliga burkvallan, som inte innehåller något flour och har 30 år på nacken. Den fungerar alldeles utmärkt än och kostar runt 30 kronor. Lågfloursvallan som ligger på ungefär 80 kronor burken, minskar risken för ifrysning, men jag tycker även att fästet blir något sämre. Den dyraste sorten är högfloursburkarna, som kostar cirka 150 kronor och är i vissa fören bättre. Ett problem med dessa flourburkar är, att de inte fäster så bra som de vanliga på belaget, så slistyrkan blir sämre. Ta därför vanliga burkar i botten och avsluta med ytterlagret av en flourburk. Det blir både billigare och mer slitstarkt.
Klister
Klister är en fästvalla på tub som används på grovkornig snö, konstsnö och när det är mycket blött. När det är kallt ska man välja ett segare och hårdare klister och ju varmare det blir desto mjukare och klibbigare behövs. Det finns många som undviker att åka skidor när det är klisterföre bara för att det är så klabbigt. Men det är dumt, för är det någon gång man kan få skidorna att glida bra och ändå ha perfekt fäste, är när det är klisterföre. Klister finns i två olika prisklasser, med och utan flour. Precis som gliders fungerar klistret sämre om det tar upp smuts. Därför har man börjat att tillsätta flour även till fästvallor. Flouret i sig ger inget fäste, men förhindrar smutsupptagning och ifrysning. Ett fruset klister innehåller iskristaller och tappar därmed sin fästförmåga, eller så fastnar det snö under skidorna. Billigast är det vanliga klistret som inte innehåller något flour. Det fungerar alldeles utmärkt och kostar runt 50 kronor tuben. Flourklistret kostar cirka 150 kronor och är förhoppningsvis så mycket bättre, men själv är jag tveksam. Flourklister fäster lite sämre än de vanliga på belaget, så slistyrkan blir sämre. Därför kan det vara bra att börja med vanliga klister och avsluta med en flourtub.
4. Snötyper
Snön ändrar sig mycket beroende på väder och hur gammal den är. Därför kan du inte bara ta en burk ur vallalådan som stämmer med dagens temperatur och tro att den ska fungera. Ett tips är att först undersöka vad det är för snötyp. Man kan dela in snön i fyra olika sorter: nysnö, finkornig, grovkornig och konstsnö.
Nysnö
När det snöar blir det logiskt nysnö och den har vassa snöflingor. Snöflingan ser ut som en stjärna men spetsarna bryts ner, så efter ett par dagar har den inte nysnöns egenskaper längre. Nysnö upplevs som kärv dvs ger dåligt glid. På nysnö är det burkvalla som gäller om det inte är extremt milt och blött, för då blir det klister. När det är nysnö är det som svårast att lyckas med vallningen, särskilt runt nollstrecket.
Finkornig snö
När nysnö har legat några dagar bryts spetsarna på snöflingorna ner och övergår till finkornig snö. Den upplevs nu inte så kärv och det fryser inte i vallan så lätt. Därför går det att använda lite mjukare burkvalla, än vid nysnö vid samma temperatur. På finkorning snö använder man sig av burkvalla, om det inte är mycket vått för då behövs ett mjukt klister.
Grovkornig snö
När det har varit kramsnö eller mildväder och sedan slår om och blir kallt, så fryser snön om. Nu omvandlas snöflingorna till små iskorn och kallas grovkornig snö. När det är minusgrader är snön hård och det är skare eller isföre. Då behövs det ett segt och slitstarkt klister för att få fäste. Vädret kan nu skifta mellan varmt och kallt, men snön förblir grovkornig ändå. Är snön mjuk och fuktig väljer du ett mjukt klister som t.ex. rött.
Konstsnö
Konstsnö tillverkas av snökanoner, men då måste det vara flera minusgrader. Den konstgjorda snön påminner mycket om den grovkorniga, för den består också av små iskorn, men är aggressivare. Det är bara när de tillverkar snö och temperaturen är ner mot -15°C, som det fungerar med burkvalla, annars är det bäst med klister. Konstsnön är aggressiv och sliter därmed bort vallan fortare än vanlig snö, men ju äldre den blir desto mer omvandlas den till grovkornig snö.
5. Preparering av nya skidor
Grundprepareringen är helt avgörande för skidans framtida glidegenskaper. När man har skaffat sig ett nytt skidpar väntar därmed en viktig arbetsuppgift.
Tillvägagångssätt:
För att ta bort smuts som skidorna fått på sig under lagringen i affären gör så här:
1. Putsa först skidorna med ett mycket fint sandpapper och rengör därefter med
vallaväck (alternativt stenslipning). Efter rengöringen låt skidorna torka 10 till
15 minuter.
2. Smält på rikligt med mjuk paraffin, t.ex. fet Toko och håll det flytande i ca 1 minut.
Sickla sedan bort det flytande paraffinet med plastsickel.
3. Smält på mycket paraffin igen och håll det flytande i ca 1 minut. Låt det sedan
kyla ner sig i ca 15 minuter. Sickla och borsta med en hård nylonborste.
4. Gör punkt 3 en gång till.
5. Smält på ett hårt syntetiskt paraffin, t ex Rex blå. Låt paraffinet svalna i
rumstemperatur i ca 15 minuter. Sickla bort paraffinet med en plastsickel och
borsta därefter med en hård nylonborste.
6. Glidvallning
För att ta bort smuts som skidorna fått på sig under lagringen i affären gör så här:
Man skall säkerställa en ordentlig ventilation i vallningsutrymmen och använda andningsmask när man smälter och borstar fluorvallor. I vallningsutrymmen är det förbjudet att använda gasol eller öppen eld därför att vid höga temperaturer frigörs det farliga gaser från fluorvallor.
Tillvägagångssätt vanliga paraffiner:
1. Börja med att rengöra glidytorna med fiberduk.
2. Droppa sedan ut paraffinet, och värm ut det på hela glidytorna. Vid värmning av
fluorvallor skall höga temperaturer (över 150 grader) undvikas, det frigörs farliga
gaser vid höga temperaturer, speciellt från fluorpulvren.
3. Låt sedan skidan kallna minst 20 minuter.
4. Börja med att skrapa bort paraffinet på kanterna. Sickla sedan spåret. Efter det
sicklas belaget med en vanlig sickel eller isskrapa.
5. Borsta sedan skidan noga med en nylonborste. Ta sedan bort "dammet" med en
gammal nylonstrumpa eller rengöringspapper.
Tillvägagångssätt pulvervallor:
Det går inte att få fluorcarboner att fästa vid varje millimeter av belaget. Vissa punkter kommer att vara utan. Därför är det viktigt att att välja ett underlagsparaffin som passar till det aktuella föret.
1. Börja med att valla med hårda eller mjuka paraffiner enligt ovanstående
tillvägagångssätt.
2. Lägg sedan en sträng med pulver på varje sida om styrspåret. Stryk sedan ut
detta med en skidskrapa med taggar. Pulvret ska vara jämt fördelat på skidan.
3. Ha hög temperatur på värmebygeln, 110 - 120 grader. FAROZON! Vid 130 grader
smälter belaget. Sätt ner bygeln punktvis mot belaget. När man gör det rätt ser
man stjärnkristaller i luften ovanför belaget.
4. Låt skidan svalna i rumstemperatur i ca 15 minuter. Borsta därefter bort pulvret
med en mjuk nylonborste eller en speciell pulverborste.
Det går inte att få fluorcarboner att fästa vid varje millimeter av belaget. Vissa punkter kommer att vara utan. Därför är det viktigt att att välja ett underlagsparaffin som passar till det aktuella föret.
7. Fästvallning
Meningen med fästvallning är att bilda ett elastiskt skikt mellan skidan och snön. Vid frånskjutet trycks snökristallerna i fästvallan som sedan skall lossna omedelbart när glidfasen påbörjas. Snökristallerna får inte sjunka in för djupt i fästvallan, då lossnar de inte när glidfasen utan bryts av, vilket ger isfrysning av fästvallningen. För mjuk valla kommer att försämra glidet. Om vallan är för hård glider den bra men då kan inte snökristallerna ge avtryck i fästvallan och man tappar fästet. Den rätta fästvallan är precis tillräckligt elastisk så att snökristallerna kan ge avtryck i fästvallan och lossna så fort glidfasen påbörjas. Då kan man erhålla både fäste och glid. Med burkvallor kan man erhålla bättre glid än med klister, även vid mildare väder. Om man är tvungen att använda klister för att få fäste, är det bra om man låter skidorna svalna utomhus och därefter kan man täcka klistret med ett tunt lager av burkvalla för milt före (ev. gul).
Man kräver tre olika egenskaper från fästvallorna, som ofta är motsatser till varandra:
1. Elasticitet = fäste
2. Hårdhet = glidet
3. Seghet = hållbarhet
Man måste kompromissa ibland när man väljer mellan dessa egenskaper för att nå det bästa resultatet. Om man strävar efter hållbarhet måste man kanske bryta mot de andra egenskaperna.
Seghet kan förbättras med två olika metoder:
1. Man väljer en segare fästvalla (hållbarheten förbättras men glidet försämras)
2. Man använder två olika vallor tillsammans, hållbarheten förbättras men glidet
försämras)
Det understa lagret skall bestå av ett segt grundvax och överst en fästvalla enligt föret. Man måste ibland kompromissa när man väljer mellan dessa egenskaper för att nå bästa resultat. Om man strävar efter hållbarhet måste man kanske bryta mot de andra egenskaperna. Om man vill förbättra fästvallningens hållbarhet kan man under den ordinarie fästvallan lägga grundvax som fungerar som ett fästämne mellan fästvallan och belaget. Grundvaxets fästegenskaper är mycket bättre än för vanliga vallor.
Tillvägagångssätt burkvallor.
1. Börja med att rugga fästytan med ett sandpapper. Stryk sedan på vallan och
gnugga in den med klossen.
2. Om det är kallt och hårda spår som nöter på vallan mycket kan man värma in t ex
Toko Dibloc Basewax (grundvax) eller en kall valla som sedan får kallna.
3. Lägg på den utvalda fästvallan och jämna ut med en vallakloss.
Upprepa punkt 3 ett antal gånger.
Tillvägagångssätt klister
När man använder klister är fästzonen kortare än vid burkvallning.
1. Rugga fästzonen med sandpapper.
2. Värm klistertuben med varmluft eller gasolflaska. Ett varmt klister är lättare att
utjämna.
3. Lägg ut klister i fästzonen på båda sidorna om styrspåret.
4. Jämna ut med vallakloss eller med tummen.
5. Vid behov rengör styrspåret och skidsidorna.
6. Låt svalna utomhus.
8. Rengöring
Vallaväck är mycket bra att ta bort valla med, men du bör inte ta det på glidytorna. Om du använder vallaväck där försvinner även grundparaffinet och då måste du göra om det slitsamma arbetet att grunda. Det är fästvallan som du tar bort med vallaväck. Skvätta på lite på mitten av skidan och förflytta det med en klisterskrapa så det blir en film över hela fästvallan. Låt det verka en stund. Ta en klisterskrapan och skrapa bort vallan framifrån och till mitten och sedan bakifrån mot mitten. Tork torrt med en trasa eller papper. Om det blir lite kvar, ta då en trasan och dutta på lite vallaväck och torka bort resten. När du ska rengöra glidyterna använder du dig av varmglidermetoden. Du droppar på glider och värmer ut den, men du väntar inte tills den kallnar utan skrapar bort det med en plastsickel. Det går lättare med en mjuk glider, eftersom den inte stelnar så fort. Nu ska skidorna vara klara för att lägga på dagsaktuell glider. Ifall skidorna rengörs för sommarförvaring, lägg på ett skyddslager med ett mjukt paraffin, utan att sickla bort överskottet. Det lagret skyddar belaget mot uttorkning.
måndag 22 december 2008
God Jul
Ja nu är Julafton snart här, julstämningen börjar komma! Nya skidor är införskaffade åt Emil och träningen är i fullgång.. Vi beräknar att vi måste ha kring 30-50 mil skidor i benen så det är bara för oss att åka. Mer info om vad man behöver för utrustning till vasaloppet kommer snart...
måndag 15 december 2008
Update...
Hittils har allt gått som på räls, men nu börjar problemen dyka upp...
Vårt sammarbete med Helex går inte som det ska, gymkorten uteblir med störst sannolikhet. De kräver att vi måste göra något extra för dom för att göra oss förtjänta av korten. Vi har dock möjlighet att träna på andra ställen som t.ex Hälsans hus så att få kort på Helex har vi inte som största prioritet, just nu...
Jag (Emil) har uppstått för ett annat problem, mina skidor har blivit stulna och nya måste införskaffas, detta har lett till att jag inte tränat skidor på länge. Ekonomin sviktar men nya skidor måste införskaffas...
To be continued...
Vårt sammarbete med Helex går inte som det ska, gymkorten uteblir med störst sannolikhet. De kräver att vi måste göra något extra för dom för att göra oss förtjänta av korten. Vi har dock möjlighet att träna på andra ställen som t.ex Hälsans hus så att få kort på Helex har vi inte som största prioritet, just nu...
Jag (Emil) har uppstått för ett annat problem, mina skidor har blivit stulna och nya måste införskaffas, detta har lett till att jag inte tränat skidor på länge. Ekonomin sviktar men nya skidor måste införskaffas...
To be continued...
Historia
Vasaloppet är en av världens längsta tävling inom längdskidor. Hela 90km ska avklaras, från Sälen till Mora i dalarna.
Sedan starten 1922 förs loppet varje år den första söndagen i mars, denna gång är det den 1 mars.
Vasaloppet körs till minne av Gustav Vasas flykt till Norge 1521, som beskrivs i boken Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna.
Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling och det första Vasaloppet gick av stapeln. Bara en månad innan detta föddes idén om Vasaloppet av Anders Pers från Mora.
119 personer deltog i detta historiska lopp, 117 kom hela vägen till mål. Vinnaren av detta lopp blev Ernst Alm från IFK Norsjö på tiden 7.32, vilket är betydligt söligare än den nuvarande rekordtiden på 3.38 som innehavs av Peter Göransson (1998).
Nu är Vasaloppet en kultförklarad händelse inom skidåkningen, och brukar följas av miljoner lyssnare och tittare.
Andra året av Vasaloppet deltog den första kvinnan i Vasaloppet, Margit Nordin hette hon och hon gick i mål på 10.09. Året efter detta förbjuds kvinnor att delta i vasaloppet för att det ansångs för jobbigt för kvinnor att åka. Förbudet upphörde inte förrän 1981, efter att 1979 då en kvinna klädde ut sig till man och blev avslöjad.
Den förste svenska kungen att delta var Carl XVI Gustaf 1976, han slutade på 5708:e plats.
Sedan starten 1922 förs loppet varje år den första söndagen i mars, denna gång är det den 1 mars.
Vasaloppet körs till minne av Gustav Vasas flykt till Norge 1521, som beskrivs i boken Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna.
Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling och det första Vasaloppet gick av stapeln. Bara en månad innan detta föddes idén om Vasaloppet av Anders Pers från Mora.
119 personer deltog i detta historiska lopp, 117 kom hela vägen till mål. Vinnaren av detta lopp blev Ernst Alm från IFK Norsjö på tiden 7.32, vilket är betydligt söligare än den nuvarande rekordtiden på 3.38 som innehavs av Peter Göransson (1998).
Nu är Vasaloppet en kultförklarad händelse inom skidåkningen, och brukar följas av miljoner lyssnare och tittare.
Andra året av Vasaloppet deltog den första kvinnan i Vasaloppet, Margit Nordin hette hon och hon gick i mål på 10.09. Året efter detta förbjuds kvinnor att delta i vasaloppet för att det ansångs för jobbigt för kvinnor att åka. Förbudet upphörde inte förrän 1981, efter att 1979 då en kvinna klädde ut sig till man och blev avslöjad.
Den förste svenska kungen att delta var Carl XVI Gustaf 1976, han slutade på 5708:e plats.
Vasaloppet är en riktig utmaning, 2006 ingick det i Världscupen i längdåkning, men efter det har Vasaloppet inte haft någon världscupstatus då det anses vara för jobbigt och för svårt att vinna för vanliga världscupsåkare.
Om vi kommer finnas i Vasaloppets historieböcker återstår att se, men den som väntar får se...
onsdag 26 november 2008
Skidträning!
Hej och hallå!
Träningen rullar på som den ska, men vi har lång väg kvar att komma i "Vasalopps-form".
Den stora nyheten är att snön börjar täcka Luleås gator nu...
Dags att ta fram skidorna att börja åka!
Johan Nyberg har testat skidspåren på Ormberget och det funkade bra!
Så nu kommer vi lägga ner stor del av träningen på att åka skidor och vi hoppas på att få träningskort på Helex från och med den 1 december fram till vasaloppet börjar!
Ha de gött! MVH Emil, Johan och Anton - Dina vänner i snön! Nämner inte Gustav, för han är ingen vän i snön, han är mer som en hjälte, en eldsjäl i skidspåret!
Träningen rullar på som den ska, men vi har lång väg kvar att komma i "Vasalopps-form".
Den stora nyheten är att snön börjar täcka Luleås gator nu...
Dags att ta fram skidorna att börja åka!
Johan Nyberg har testat skidspåren på Ormberget och det funkade bra!
Så nu kommer vi lägga ner stor del av träningen på att åka skidor och vi hoppas på att få träningskort på Helex från och med den 1 december fram till vasaloppet börjar!
Ha de gött! MVH Emil, Johan och Anton - Dina vänner i snön! Nämner inte Gustav, för han är ingen vän i snön, han är mer som en hjälte, en eldsjäl i skidspåret!
torsdag 13 november 2008
Vasaloppet 2009
Hej och välkommna till våran blogg "Vasaloppet-2009". Vi är 4 killar från Luleå; Emil, Anton och Johan och vi har som projektarbete att åka vasaloppet! Även Gustav Pettersson kommer följa med på denna resa och kommer hjälpa oss 3 ganska oerfarna skidåkare till att klara av denna stora utmaning.Vi vet att det kommer kräva en hel del för att klara detta skidfenomen som vi har i Sverige, men vi kommer göra allt för att klara det!
Ända sedan 1922 har Vasaloppet funnits och är en av Sveriges kändaste tävlingar. Det är en mycket tuff uppgift och det är en av de tuffaste tävlingar du kan gå med i här i Sverige. Sträckan är 9 långa mil och går från Sälen till Mora i dalarna. Rekordtiden ligger på 3timmar och 38minuter och sattes av Peter Göransson i 1998 upplaga av Vasaloppet, vem vet om några månader kanske rekordtiden är 3:37 och rekordhållaren är Emil, Johan eller Anton:)
Detta kommer bli ett äventyr för oss och det kommer inte bli en lek! Vi vet detta och med hjälp av Gustav Pettersson och Helex. Vi kommer vi göra allt för att vi ska ta oss igenom mållinjen och hela vägen till dalahästens hemstad.
Vi har förberett oss genom att tillsammans gjort ett träningsschema som vi följer 5ggr i veckan hela vägen tills den 1 mars då det gäller vara i bästa form. Nu innan snön har lagt sig lägger vi stor del av träningen på kondition och fys. Mycket mage, ben och armar. När snön senare lägger sig kommer vi ändra en del i träningsschemat och lägga stor vikt på skidtekniken, då ingen av oss är någon expert på att åka skidor. Så träningen är nu i fullgång och vi kommer rapportera mer här på våran alldeles egna vasalopps-blogg hur det går i kampen mot det heliga datumet 1 mars.
MVH Emil, Johan och Anton - dina dalahästar på skidspåret
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)